En solig och blåsig höstdag åkte vi med turisttåg från centrala Torrevieja till den rosa saltsjön och saltfabriken. När man tittar på bilderna i efterhand ser det ut som att det är skidbackar med snö, men i själva verket är det enorma berg av salt.

Vi köpte biljetterna på samma plats där tåget går ifrån, på Paseo de la Libertad, ungefär där hippiemarknaden tar slut, på andra sidan gatan från Plaza Waldo Calero. Det fanns inte platser kvar till nästa avgång så vi fick vänta på tåget efter. Det gick ungefär en timme senare.

Biljetterna kostar 9,50 euro för vuxna och 8,50 euro för barn under 12 och ålderspensionärer.

Tidtabell och aktuella priser finns på Salinas de Torreviejas webbplats.

Man kunde välja mellan guidning på spanska eller på engelska. På vägen dit kom informationen från högtalare i tåget men vi hörde inget därför att det var en grupp spanska pensionärer som sjöng spanska sånger hela vägen till rosa saltsjön. Det var förmodligen roligare underhållning. Väl på plats berättade vår guide om saltfabriken och saltets betydelse för Torrevieja.

Från saltsjöarna i Torrevieja utvinner man varje år hela 600 000 ton salt. Ungefär hälften går på export. Det fraktas från hamnen i stora lastfartyg till framförallt USA och norra Europa.

Saltet används förutom till matlagning även som vägsalt och i olika industrier som läkemedelsindustrin eller textilindustrin.

Man har utvunnit salt i Torrevieja redan under romartiden, kanske ännu tidigare. Fram till 1803 skedde saltproduktionen i liten skala. Det året gjorde kung Carlos IV Torrevieja till stad och samtidigt inleddes en mer industriell saltproduktion.

Att saltsjön är rosa beror på en alg som heter Dunaliella salina och en förhistorisk minikräfta som äter denna alg. Exakt hur den här processen går till har jag ingen aning om. Men fint blir det.